Nyhet
20 jun 2018Kollegiet har under sommaren publicerat sin rapport för bolagsstyrningsåret 2017–2018. I rapporten redogörs för Kollegiets löpande arbete, Kodens tillämpning under det senaste året och utvalda debattartiklar om bolagsstyrningens framväxt, bolagsrätt i EU-kommissionen, samt frågor och svar avseende den svenska modellen för bolagsstyrning.
Undersökningen om Kodens tillämpning under det senaste året rör hela Koden men kan i grova drag delas in i tre områden:
Årets resultat
Årets undersökning visar att bolagens rapportering i bolagsstyrningsfrågor har färre avvikelser från Koden i princip samtliga områden, vilket innebär att trendkurvan från tidigare år fortsätter. Bolagen uppvisar överlag en ambitiös inställning när det gäller tillämpningen av Koden. Antalet brister när det gäller detaljer i bolagens bolagsstyrningsredovisning i bolagsstyrningsrapporter och på webbplatser minskar, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar eftersom en del bolag inte lämnar samtliga uppgifter som krävs enligt årsredovisningslagen och Koden.
Dock känner Kollegiet även efter årets rapport en viss oro för att för få bolag vågar använda följ eller förklara principen. Koden är utformad på ett vis som ska göra den så applicerbar som möjligt för bolag men de vill lyfta att följ eller förklara principen är ett viktigt verktyg i användandet av Koden och bolag som har nytta av principen bör använda den så länge de gör så korrekt.
Läs årsrapporten i sin helhet på Kollegiets hemsida.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (Kollegiet) har som uppdrag att främja en god utveckling av svensk bolagsstyrning. Kollegiets huvuduppgift inom ramen för detta är att se till att Sverige fortlöpande har en relevant, effektiv och väl fungerande kod för bolagsstyrning i börsnoterade bolag. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) kompletterar lagstiftning och andra regler genom att ange en norm för god bolagsstyrning på en högre ambitionsnivå. Denna norm är dock inte tvingande utan kan frångås på enskilda punkter förutsatt att bolaget för varje avvikelse redovisar hur bolaget har gjort istället och motiverar varför, det vill säga enligt mekanismen ”följ eller förklara”.