ESMA:s fokusområden för tillsynen 2018

Artikel

I slutet av oktober publicerade European Securities and Markets Authority (”ESMA”) de områden som ska prioriteras vid granskningen av finansiella rapporter för räkenskapsåret 2018. ESMA har tagit fram de prioriterade områdena i samarbete med EU:s medlemsländers nationella tillsynsmyndigheter. Det grundläggande syftet med de gemensamma prioriteringarna är att främja en konsekvent, effektiv ändamålsenlig tillsynspraxis av tillämpningen av IFRS samt den europeiska värdepappersmarknadens lagstiftning. En konsekvent tillämpning ökar i sin tur möjligheterna att få en än mer transparent och välfungerande finansiell marknad som kan säkerställa investerarskydd och det allmänna förtroende för såväl den svenska som internationella värdepappersmarknaden.

I och med Riksdagens beslut 20 juni 2018, prop. 2017/18:242, Ny ordning för redovisningstillsyn tas lagkraven att en börs ska bedriva redovisningstillsynen bort från och med 1 januari 2019.

Finansinspektionen har fortsättningsvis det yttersta ansvaret och befogenhet att ingripa vid eventuella överträdelser, men myndigheten får fortfarande möjlighet att överlämna övervakningen av emittenternas regelbundna finansiella information. Enligt övergångsbestämmelserna i Ny ordning för redovisningstillsynen tydliggörs att börserna fortsatt har ansvar för att fullgöra sina skyldigheter för redovisningstillsynen av finansiell information som har offentliggjorts före ikraftträdandet den 1 januari 2019. Det nya organet för tillsynen som Finansinspektionen delegerar övervakningen av emittenternas regelbundna finansiella information till från och med 1 januari 2019 utgörs av Nämnden för god redovisningstillsyn.

Vilka företag granskas?

I Sverige är det de reglerade marknader Nasdaq Stockholm samt Nordic Growth Market (NGM) som under föreskrifter från Finansinspektionen (”FI”) måste genomföra denna typ av övervakning av sina noterade företag enligt lagen om värdepappersmarknaden (”LVM”). Börserna ansvarar även för att genomföra väsentlighetsanalyser av upptäckta brister i de finansiella rapporterna. Väsentlighetsanalyserna ligger till grund för bedömningen av vilka åtgärder som företaget behöver genomföra för att säkerställa en tillräcklig kvalitet på rapporterna. Då bedömningen sker på företagsspecifik nivå bör investerare och andra intressenter vara försiktiga med att göra generella tolkningar av de iakttagelser börserna gör.

Vilka finansiella rapporter granskas?

Redovisningstillsynen som de prioriterade områdena avser går per kalender år vilket betyder att de rapporter som är aktuella för granskningen under 2019 är bokslutskommunikén och årsredovisningen för 2018 samt de delårsrapporter som publiceras under 2019, i regel tre kvartalsrapporter. ESMA:s prioriterade områden ska fungera som riktlinjer för redovisningstillsynen och är principbaserade. De enskilda börserna har möjligheten att addera områden de anser särskilt viktiga utöver ESMA:s utvalda områden. För 2019 års redovisningstillsyn har vare sig Nasdaq eller NGM adderat några ytterligare prioriterade granskningsområden.

ESMA:s prioriterade områden

De tre prioriterade områdena som ESMA har valt ut till nästa års granskningar är:

• Specifika delar gällande tillämpningen av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder.
• Specifika delar gällande tillämpningen av IFRS 9 Finansiella instrument.
• Upplysningar om förväntad effekt av tillämpningen av IFRS 16 Leasingavtal.

Områdena har valts ut då de förväntas att kraftigt påverka företagsredovisning när de nya reglerna träder ikraft. I ljuset av deras fortsatta relevans väljer ESMA att även fortsatt lyfta dessa relevanta områden från tidigare års redovisningstillsyn.

Utöver de områden som nämnts ovan framhäver ESMA särskilda krav i företagens årsredovisningar i avsnitt andra än räkenskaperna. Särskilt intressanta områden från dessa avsnitt anser ESMA vara redovisningen av:

• Icke-finansiell information, med särskilt fokus på miljöfrågor och frågor som relaterar till klimatförändringar
• Alternativa nyckeltal

Slutligen poängterar ESMA även vikten av att emittenter lämnar upplysningar om den påverkan som Storbritanniens utträde ur EU, Brexit, förväntas ha på deras verksamhet.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder

ESMA poängterar att företag, oavsett övergångseffekt, bör lämna företagsspecifika redovisningsprinciper som tydligt förklarar hur IFRS 15 tillämpas på företagets intäktsströmmar. ESMA påminner också emittenter om vikten av att upplysa om företagets specifika övergångseffekter.

Vidare påminner ESMA om att upplysningar om övergången ska lämnas i enlighet med bilaga C i standarden. Detta innebär bland annat att företag som har tillämpat en framåtriktad övergångsmetod, och därmed inte räknat om jämförelsetalen, ska upplysa om hur år 2018 hade sett ut om tidigare principer fortfarande hade tillämpats.

IFRS 9 Finansiella instrument

Ett annat område som ESMA vill att granskningen i år ska fokusera närmare på är huruvida emittenter tillhandahåller relevanta, väsentliga och företagsspecifika upplysningar som redogör för vikten av finansiella instrument i verksamheten. ESMA poängterar att IFRS 9 gäller alla företag och att kraven är att presentera relevanta och bolagsspecifika upplysningar som tar hänsyn till hur väsentliga de finansiella instrumenten är för verksamheten. ESMA påpekar även vikten av att visa och förklara effekterna av övergången samt eventuella effekter på redovisningsprinciper.

Vidare framhålls att även om det är kreditinstituten som förväntas påverkas mest av IFRS 9, så förväntar sig ESMA att övriga företag tillhandahåller relevanta och företagsspecifika upplysningar med hänsyn till hur framträdande de finansiella instrumenten är i företagens verksamhet.

IFRS 16 Leasingavtal

IFRS 16 ska tillämpas från och med den 1 januari 2019 vilket betyder att den nya standarden tillämpas av företagen vid tidpunkten för avgivande av årsredovisningen 2018. Effekten av övergången borde vid den tidpunkten därmed vara känd eller kunna uppskattas med rimlig säkerhet. ESMA förväntar sig därför att årsredovisningen innehåller företagsspecifika upplysningar om övergången av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.

ESMA anser att sådana upplysningar bör innehålla information om principval för redovisningen som gjorts, vilken övergångsmetod som valts, inklusive vilka specifika lättnadsregler kopplade till övergången som kommer tillämpas, vilka olika kontraktstyper som identifierats samt vilka väsentliga bedömningar och antaganden som gjorts vid fastställande av nyttjanderättstillång och leasingskuld.

Icke finansiell information 

ESMA påminner om vikten av att lämna upplysningar om icke finansiell information med särskild inriktning på miljöfrågor och klimatrelaterade frågor, information som vanligtvis lämnas i hållbarhetsrapporten. ESMA tydliggör att berörda företag bör förklara varför företagsspecifika policyer inte har följts samt redogöra för väsentliga resultatindikatorer relaterade till icke finansiella policyer.

Alternativa nyckeltal

Slutligen påminner ESMA emittenterna om bl.a. kraven i punkt 20 i ESMA:s riktlinjer för Alternativa nyckeltal (Alternative Performane Measures, APM). I denna paragraf krävs att emittenter offentliggör definitioner av alternativa nyckeltal och deras komponenter samt beräkningsgrunden, inklusive detaljer om eventuella antaganden som används. ESMA framhåller särskilt att alternativa nyckeltal eller dess komponenter inte bör hanteras som ”engångsposter” eller liknande terminologi, och att exempelvis poster som påverkat tidigare perioder och som kommer att påverka framtida perioder sällan kan utgöra engångsposter. När sådana beteckningar används, förväntar sig ESMA att emittenterna lämnar bolagsspecifika upplysningar och dessa poster.

Läs mer på ESMA:s hemsida: Esma common enforcement priorities 2018

Ronja Widing, Consultant
ronja.widing@kanton.se