Dags att redovisa korttidsarbete i Q2 2020?

Artikel

För många bolag som använt sig av korttidsarbete under den pågående Coronapandemin är Q2-rapporten det första tillfället när detta behandlas i redovisningen. Hur ska då åtgärden att minska lönekostnaden vid korttidsarbete behandlas i redovisningen? Och vilka upplysningar behöver lämnas? 

Coronapandemin medför att många företag måste hantera redovisnings- och rapporteringsmässiga utmaningar som de normalt inte ställs inför. För bolag som tillämpar IFRS ställs det höga krav på de upplysningar som lämnas i rapporteringen. En av de aspekter som blivit högaktuella för bolagen under krisen är statliga stöd, däribland korttidsarbete.

För de flesta bolag som har kalenderår som räkenskapsår och som tillämpat korttidsarbete under Coronakrisen kommer delårsrapporten för det första halvåret att vara den första rapporten där statligt stöd behandlas i redovisningen. Själva redovisningen av statliga stöd är i sig inte särskilt komplicerad, men ny för många av bolagen som inte haft dem tidigare. Det svåra ligger snarare i bedömningen kring de villkor som gäller för vissa av stöden och i den transparens som faktiskt krävs i rapporteringen för att uppfylla upplysningskraven fullt ut.

IFRS kräver nämligen att ytterligare upplysningar än de som anges som minimikrav ska lämnas om så krävs för att användarna ska förstå konsekvenserna som de rådande omständigheterna har, eller kan komma att få, för bolagets resultat och ställning. 

Den Europeiska finansinspektionen ESMA betonar vikten av att bolagen är transparenta kring vilka bidrag som sökts, behörighet för att söka stöden och villkoren förknippade med stöden, samt de ekonomiska konsekvenserna av dessa och vilka bedömningar som gjorts av företaget.

I den här artikeln fokuserar vi på redovisning av- och rapportering om statligt stöd till följd av korttidsarbete för bolag som redovisar i enlighet med IFRS och lämnar tips på vad som är viktigt att tänka på inför Q2.

För mer information om vad korttidsarbete är, vad som gäller vid korttidsarbete och vad som krävs för att erhålla statligt bidrag vid korttidsarbete och andra former av statligt stöd hänvisas till tillväxtverkets webbplats.

Redovisning av statliga bidrag

Värt att tänka på är att ansökan om statligt bidrag vid korttidsarbete som görs innan perioden med korttidsarbetet är avslutad leder till ett preliminärt beslut och en preliminär utbetalning. Ansökan kan dessutom avse både föregående period och framtiden. Efter att perioden med korttidsarbetet är slut görs en slutlig avräkning.

Det är alltså mycket viktigt att beakta villkoret om att det ska råda ”rimlig säkerhet att företaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget” och vad detta faktiskt innebär. Inom IFRS finns ingen angiven definition av ”rimlig säkerhet” men definitionen som finns inom revision kan ändå vara vägledande. Där definieras ”rimlig säkerhet” som en hög, men inte absolut, grad av säkerhet. Bolaget måste kunna påvisa tillfälliga allvarliga ekonomiska konsekvenser av Coronapandemin och samtidigt inte agera på ett sätt som påvisar motsatsen genom exempelvis nyanställningar eller aktieutdelningar. Skulle utfallet visa sig avvika från den bedömning som gjorts vid redovisningstillfället blir det fråga om en återbetalning och redovisning av ändringar i uppskattningar och bedömningar.

Vilka regler gäller?

I enlighet med IAS 20 Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd är Statliga bidrag stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. Ersättningen för korttidsarbete utgör ett statligt bidrag enligt både IFRS och RFR 2 och ska redovisas i enlighet med IAS 20.

När ska statliga bidrag redovisas?

För de flesta bolag som tillämpat korttidsarbete eller fått andra typer av statliga stöd under Coronakrisen kommer Q2-rapporten att vara den första rapporten där statligt stöd behandlas i redovisningen. För vissa bolag var det dock aktuellt redan i Q1-rapporten, trots att lagändringen då ännu inte trätt i kraft eftersom ändringen utgjort en händelse efter periodens utgång som bekräftat förhållanden som förelåg per rapportperiodens utgång och därmed skulle beaktas i redovisningen i enlighet med ÅRL och IAS 10 Händelser efter rapportperioden.

Statliga bidrag som lämnas vid exempelvis korttidsarbete ska redovisas i rapport över finansiell ställning och rapport över totalresultat när det föreligger rimlig säkerhet att bolaget kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidragen och bidragen med rimlig säkerhet kommer att erhållas (IAS 20 punkt 7). Viktigt att tänka på är att mottagande av ett bidrag i sig inte utgör ett avgörande belägg för att de villkor som är förknippade med bidraget är, eller kommer att bli, uppfyllda (IAS 20 punkt 8). Om händelser efter rapportperiodens utgång bekräftar förhållandet per rapportperioden ska även dessa händelser beaktas per rapportperiodens slut (IAS 10). Det är alltså i ett första steg kritiskt att identifiera villkoren för att erhålla bidraget och när dessa bedöms uppfyllda.

Redovisningen kan tänkas ske vid olika tillfällen beroende på omständigheter. Den kan exempelvis sammanfalla med perioden då lönekostnaden uppstår, vid ansökan om statligt bidrag eller vid beslut och utbetalningstidpunkt. Viktigt att beakta om redovisning sker under löneperioden, men innan ansökan sker, är att bolaget vid ansökningstillfället inte får befinna sig i en situation där det är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning. Då kvalificeras det inte för statligt bidrag. Finns det något som helst tvivel på att den situationen skulle kunna uppstå så bör bolaget avstå.

Hur ska statliga bidrag redovisas?

Statliga bidrag ska redovisas systematiskt i resultatet över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för (IAS 20 punkt 12). Bidragen presenteras antingen separat i resultatet eller under en allmän rubrik som ”övriga intäkter”; alternativt dras de av vid redovisningen av motsvarande kostnader.

För att exemplifiera: Bolaget A ansöker och får statligt bidrag för korttidsarbete utbetalt i maj 2020. Den del av bidraget som är hänförligt till lön under det andra kvartalet redovisas som övrig intäkt i Q2-rapporten och resterande del periodiseras som förutbetald intäkt. Hade utbetalning inte erhållits ännu skulle bidraget varit en fordran och Bolaget B skulle fortfarande intäktfört bidraget till den del det avser att täcka lönekostnader för perioden.

Redovisning av bolagets merkostnad

Det uppstår normalt en merkostnad för företaget vid korttidsarbete eftersom staten inte ersätter hela kostnaden för arbetsbefrielsen. Denna del utgör då en ökad lönekostnad för arbetad tid för bolaget i den period frånvaron inträffar. Bolaget ska därmed inte göra någon avsättning för den merkostnaden. 

Vad händer om beloppet måste återbetalas i framtiden?

Om det efter perioden med korttidsarbete visar sig att bolaget trots allt inte helt eller delvis uppfyllde villkoren för de statliga bidraget måste återbetalning ske av aktuellt belopp. Återbetalning ska enligt IAS 20 redovisas som en förändring av redovisningsmässiga uppskattningar i enlighet med IAS 8 Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel. Återbetalningsbeloppet för statliga bidrag relaterat till intäkter ska redovisas mot eventuell förutbetald intäkt i balansräkningen eller som en minskning av intäkt i resultaträkningen.

Vilka upplysningar ska lämnas?

Bolag som inte presenterat redovisningsprinciper för statliga bidrag i sin senaste årsredovisning behöver inkludera dessa i den delårsrapport där de redovisas för första gången. Det finns olika typer av statliga bidrag men olika villkor där det kan krävas omfattande bedömningar från bolagets sida. IAS 20 är dessutom en standard som öppen och det är därför viktigt att upplysa om hur bolaget presenterat bidragen i redovisningen, med vilka belopp och i vilka poster, förslagsvis i not. Redogör även för vilka bedömningar som gjorts.  

Upplysningskraven avseende statliga bidrag och stöd i IAS 20 lyder enligt följande:

(a) den redovisningsprincip som tillämpats för statliga bidrag inklusive hur de presenterats i de finansiella rapporterna,
(b) karaktären på och omfattningen av statliga bidrag som redovisats i de finansiella rapporterna och uppgifter om andra former av statliga stöd som redovisningsenheten har haft direkt nytta av,
(c) ouppfyllda villkor och andra eventualförpliktelser och eventualtillgångar som är förknippade med de statliga stöd som redovisats i rapporten över finansiell ställning och rapporten över totalresultat.

Avslutningsvis skulle vi vilja lyfta vikten av att redovisningen av statliga bidrag måste rimma med det budskap bolaget lämnar i övrigt, både genom information och kommentarer i rapporterna och i sitt agerande i övrigt. Att redovisa statliga bidrag och i övrigt beskriva ”business as usual” rimmar inte så väl. Men det finns tyvärr redan nu flertalet exempel på detta.

Bakgrund

Korttidsarbete innebär att arbetsgivare kan minska anställdas arbetstid utan att de sägs upp från sina anställningar. Anställda får i stället gå ner i arbetstid men behålla stora delar av sin lön och företag kan tillfälligt få stöd från staten för att täcka stora delar av kostnaden för de anställda som har minskad arbetstid. Med anledning av Coronapandemin antogs ändringar i lagen om stöd vid korttidsarbete den 2 april 2020. Ändringarna trädde sedan i kraft den 7 april. Stödet kan godkännas retroaktivt för korttidsarbete från 16 mars. Arbetsgivare som fått godkännande från Tillväxtverket kan ansöka om stöd för högst sex månader i följd. Möjlighet finns till förlängning i tre månader om de ekonomiska svårigheterna kvarstår.

Har du frågor eller vill veta mer om hur Coronapandemin påverkar den finansiella rapporteringen? Hör gärna av dig till oss på Kanton.

Ann-Charlotte-Weber, Senior Manager
070-769 67 09
ann-charlotte.weber@kanton.se